När dagarna blir kalla och trista kan man slinka in till bergsväxthusets gottebord och gotta sig åt fyra arter vildcyclamen, gul krokuslilja, och världens vackraste växt, Veratrum fimbriatum, en nysrotsläkting som klamrar sig fast vid kustnära ängar och snår längs en 96 km kuststräcka i norra Kalifornien. Tyvärr är den inte riktigt härdig i Göteborg men vi finner den värd VIP-behandling i alpinhuset.
Den blir en prydlig planta med plisserade mörkgröna friska blad. Knopparna börjar svälla på sensommaren och i slutet av augusti inleds den utdragna blomningen. Just nu befinner vi oss ungefär halvvägs så man kan njuta av de gnistrande snövita finfransade blommorna. Blommorna åldras med värdighet och blir klart smaragdgröna, det är riktigt tjusigt.
Ni har några veckor på er att njuta av denna väldoftande skatt.
Osman hade bara sex dagar på sig att studera våra höstblommande krokusar. Osman Erol är forskare vid Istanbul University och en av dem som beskriver nya arter för vetenskapen. Nu var det närstudier av Crocus cancellatus, pallasii
, kotschyanus, pulchellus, serotinus och speciosus som gällde.
Janis Ruksans förgyllde Osmans besök och i två hela dagar pratades det på krokiska i våra hus. Här fotar Janis Lilium speciosum gloriosoides i klippträdgården. Även Janis är en av dessa män som beskriver nya krokusarter, och skriver krokusböcker. Just nu intresserar han sig för olika former av höstkrokus, Crocus speciosus.
Höstkrokus har en vid utbredning från Grekland öst till Iran och odlas bäst i gles gräsvegetation där blommorna kan få stöd och jord inte skvätter upp på kalkarna. Andra pålitliga höstblommande arter för utomhusbruk är Crocus pulchellus, C. nudiflorus och C. banaticus
(nedan).
Janis har beskrivit C. speciosus subsp. archibaldii från nordvästra Iran och C. speciosus subsp. ibrahimii från Turkiska Europa.
Typexemplaren ligger på herbariet härinvid.
Det var inte riktigt sant. Ibrahimii har inte hunnit dit än. Den första versionen försvann i postgången, nu hade Janis med sig reserven. Till vänster ser ni typexemplaret och ovan ser ni publiceringen i ”The Alpine Gardener” The Alpine Garden Society’s förträffliga tidskrift.
Än väntar underbara dagar!
Hoppas Henrik
Postat i:Uncategorized
